INTRODUKTION
Den här texten beskriver ett utvecklingsprojekt med syftet att utveckla relationer mellan universitetsbiblioteket och institutioner vid Göteborgs universitet. Förhoppningen var att genom ett mer forskningsanknutet samarbete och ett tydligare fokus på forskare och studenters faktiska arbetsvardag på sikt kunna ta fram en modell för samarbete mellan institutioner och bibliotek som blir en del av bibliotekets ordinarie verksamhet. Konkret innebar projektet att en bibliotekarie tillbringade en termin som inbäddad bibliotekarie på en samhällsvetenskaplig institution.
Vi som är författare till den här texten har varit engagerade i projektet från två olika håll. En är universitetsbibliotekarie på de samhällsvetenskapliga biblioteken som under lång tid varit engagerad i undervisnings- och verksamhetsutvecklingsfrågor och en är utbildningsansvarig vid Förvaltningshögskolan, en flervetenskaplig institution vid samhällsvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet, och kontaktperson för bibliotekarien under projektets gång.
Vi börjar med en kort bakgrund till bibliotekets organisation på Göteborgs universitet samt till utvecklingsprojektets bakgrund. Vi presenterar därefter modellen inbäddat bibliotekarieskap (Shumaker, 2012) som har bidragit med både inspiration och tillvägagångssätt för projektet, innan vi kommer in på hur projektet rent praktiskt bedrevs. Vi avslutar med en diskussion kring vilka lärdomar vi fått från våra två olika håll och några reflektioner kring hur liknande projekt kan bedrivas framöver. Vår förhoppning är att reflektionerna som presenteras i denna text kan inspirera och vara en vägledning till hur andra institutioner och bibliotek kan samarbeta kring frågor kopplade till utbildning och forskning för att på bästa sätt använda biblioteket som ett stöd i arbetet. Det finns även potentiella lärdomar för samarbeten mellan forskargrupper, institutioner och andra grupperingar som inte delar vardagen genom gemensamma arbetsuppgifter och forskningsprojekt. Särkopplade verksamheter finns i alla stora organisationer och som hjälp att överbrygga dessa kan en modell som inbäddning vara fruktbar för andra verksamheter än bibliotek.
UNIVERSITETSBIBLIOTEKET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
Göteborgs universitetsbibliotek är en egen verksamhet under rektor, och överbibliotekarien som är universitetsbibliotekets högsta chef är representant i rektors ledningsråd. Universitetsbiblioteket har till uppdrag att stödja forskning och utbildning på universitetet inom ramen för Göteborgs universitets Vision 2021–2030. Biblioteket har idag 177 årsarbetare fördelat på sju bibliotek (Göteborgs universitetsbibliotek, 2023).
Bibliotekarierna på universitetsbiblioteket är i hög grad engagerade i den praktiska verksamheten på universitetet. Bland annat undervisar de studenter i informationssökning, referenshantering och källkritik, ofta inom ramen för kurser och i nära samverkan med kursansvariga. Bibliotekarierna träffar också doktorander och forskare för arbete kring publiceringsprocesser, referenshanteringsprogram och informationssökning.
ETT UTVECKLINGSPROJEKT MED FOKUS PÅ SAMARBETE
Våren 2020 initierade de samhällsvetenskapliga biblioteken på universitetsbiblioteket ett internt utvecklingsprojekt med så kallade utvecklingstjänster för bibliotekarier som ville jobba undersökande med inriktning på studenternas behov. Projektet finansierades inom ramarna för ordinarie budget och huvudsyftet var att skapa förutsättningar för att över längre tid arbeta deltid med ett tema inom utvecklingen av biblioteksverksamheten. Utvecklingsprojektet som vi arbetat med, Samarbete mellan undervisande bibliotekarier och undervisande forskare, tog avstamp i bibliotekens föränderliga roll i relation till bland annat den teknologiska utvecklingen som biblioteken i allt högre grad integrerar i sina uppgifter, tjänster och stöd. Denna föränderliga roll kan göra att studenter, forskare, lärare och doktorander inte alltid vet vad ett modernt lärosätesbibliotek faktiskt erbjuder och vilka kompetenser bibliotekarierna har.
Detta var dock ingen ny fråga. Redan 2013 startade Göteborgs universitetsbibliotek ett tvådelat projekt för att dels undersöka vilka behov forskarna har, dels utveckla universitetsbibliotekets forskarstöd. Den första projektrapporten (Aspengren, 2014) visade bland annat att forskarna ofta inte vet vilket stöd biblioteket erbjuder och föreslog därför att forskarna ska ges möjlighet att utveckla en mer personlig kontakt med bibliotekarier. På ett liknande sätt visade en senare rapport (Brorström, 2021) att fakulteterna ofta upplever att det finns en otydlighet i uppdraget om vad biblioteket egentligen ska göra och vad som driver kostnader. Från bibliotekets sida såg man därför modellen inbäddat bibliotekarieskap, där en bibliotekarie integreras i institutionens verksamhet, som ett sätt att få tydligare insikt i verksamhetens behov men också sprida kunskap om bibliotekariernas kompetens.
MODELLEN INBÄDDAT BIBLIOTEKARIESKAP
Inbäddat bibliotekarieskap är ett sätt att arbeta både strategiskt och verksamhetsnära. Det är en metafor inspirerad av termen inbäddade journalister som under Irakkriget blev placerade i händelsernas centrum för att rapportera inifrån (Shumaker, 2009). Till skillnad från journalisterna är bibliotekarierna dock inte observatörer utan snarare samarbetspartners (Shumaker, 2012).
Metaforen inbäddad bibliotekarie är ett omdiskuterat begrepp just för sina krigsreferenser. Den väcker bilder av en bibliotekarie som är på frontlinjen, som är personligt involverad och djupt inne i en grupp eller konflikt (Edford, 2022). Metoden är också kritiserad för att den kan leda till personbundna relationer och ett resurskrävande arbete som inte gynnar hela lärosätet. Lärosätesbibliotekets resurser och stöd ska räcka till många vilket gör att lärosätesbibliotekarier behöver vara generalister med en bred bas och övergripande förståelse för lärosätets olika delar. Denna generalistkompetens utgör grunden för att en modell som inbäddad bibliotekarie ska vara fruktbar. Även om bibliotekarien integreras in i en institution och lär känna dess kultur och arbetsvardag behöver arbetssättet vara överförbart till andra institutioner. Det bör inte vara ämnesstyrt utan vila på den kompetens som bibliotekarier har inom biblioteks- och informationsvetenskap, vilket bland annat är hur man hanterar information. Andra sätt att beskriva det inbäddade arbetssättet är integrerat eller relationsbaserat arbete. Detta har väckt ökat intresse i spåren av covid-19-pandemin då många ser behovet av mer flexibla arbetsmetoder. Rent innehållsligt handlar arbetssättet om att bibliotekarien är i användarnas arbetsvardag, i stället för att vara lokaliserad i biblioteket, för att utifrån hur behoven faktiskt ser ut anpassa tjänster och stöd. Genom att lära känna varandra på ett mer socialt plan, exempelvis vid kaffemaskinen eller småprat mellan möten, skapas förutsättningar för samarbete mer naturligt (Drewes & Hoffman, 2010).
Forskningen kring inbäddade bibliotekarier beskriver det ofta utifrån undervisningssammanhang där undervisande bibliotekarier integreras in i institutionens program och kurser för studenter. I samband med undervisning för ökad informationskompetens är det vanligt att inbäddningen äger rum i en digital miljö (Burgoyne & Chuppa-Cornell, 2015). Att placera och integrera en bibliotekarie i institutionens arbete, i den fysiska eller digitala miljön, möjliggör för bibliotekarien att bli en del av institutionens kultur och miljö (Drewes & Hoffman, 2010).
Annan forskning beskriver relationsskapande med forskare. Exempelvis har man vid The University of Minnesota Libraries använt sig av en modell, Research Sprints, för att arbeta med forskningsgrupper. Med modellen placerades bibliotekarier in i forskningsprojekt där de och forskarna under en vecka intensivt arbetade tillsammans med en del av ett forsknings- eller pedagogiskt projekt. Modellen underlättade att etablera kontakter med fakulteterna och att integrera bibliotekariernas kompetens och expertis in i forskargrupper (McBurney et al., 2020). Det kan i sin tur leda till andra former av samarbeten, som till exempel att delta i gemensamma skrivprojekt (Eklund, 2022).
ETT PRAKTISKT EXEMPEL PÅ INBÄDDAT ARBETE
Förvaltningshögskolan är en flervetenskaplig institution på samhällsvetenskapliga fakulteten som ger utbildning i ämnet offentlig förvaltning på grund-, avancerad och forskarnivå. Varje termin påbörjar omkring 80 studenter kandidatprogrammet och omkring 60 studenter på masterprogrammen. Studentgruppen präglas av stor mångfald när det gäller språkkunskaper och studievana.
Samarbetet mellan biblioteket och Förvaltningshögskolan byggde på redan upparbetade kontakter där universitetsbibliotekarien under flera års tid deltagit i undervisningen med enstaka moment av informationssökningskaraktär. Bibliotekarien upplevde att studenterna ofta saknade en djupare förståelse för betydelsen av tillfällena och att de hade svårt att tillämpa kunskaperna i sina vidare studier. Det behövdes en förändring och att den framför allt låg i relationen med lärare och programansvariga då biblioteksundervisningen bör vara en integrerad del genom hela utbildningen. Dessutom fanns det intresse från bibliotekets forskarservice att nå forskare och doktorander för att samarbeta med dem.
Utbildningsansvarig på Förvaltningshögskolan ställde sig positiv till ett utökat samarbete och blev universitetsbibliotekariens ingång till institutionen. Den utbildningsansvariga ordnade med allt praktiskt kring universitetsbibliotekariens vistelse och introducerade även henne till personalen på ett personalmöte samt genom mejl. Bibliotekarien fick bland annat tillgång till ett centralt placerat kontor där hon tillbringade minst en dag i veckan under projektets gång.
Genom att vara på plats fick universitetsbibliotekarien möjlighet att vara en del av institutionens arbete och få en bild av vilka dilemman och utmaningar som forskare, lärare och doktorander stöter på. Universitetsbibliotekarien fick insyn i det konkreta arbetet kring undervisning och forskning men också en tydligare förståelse för kulturen på arbetsplatsen. Vardagliga diskussioner, uppgifter och problem uppstår i alla verksamheter och arbetsgrupper men det sätts inte alltid ord på vad som sker. Det forskare, lärare och doktorander gör om dagarna kopplas sällan till bibliotekariernas arbete, kanske för att de inte verkar inom samma ämnesområde. Bibliotekarier kommer från biblioteks- och informationsvetenskap och har en tydlig roll i att ge service och stöd. Samtidigt är de specialiserade inom information med tekniska och pedagogiska kompetenser som ger dem goda förutsättningar att snarare vara en samarbetspartner till lärare och forskare. Information kan ses som en metavetenskap som löper genom alla akademiska discipliner (Bates, 1999) vilket gör bibliotekariernas arbete relevant för stora delar av lärosätet.
Formella situationer
Universitetsbibliotekarien hade en stående inbjudan att delta i de seminarier och workshopar som ägde rum när hon var på plats. Hon bjöds in som deltagare och inte bara som observatör vilket innebar att hon förväntades lyssna aktivt, förbereda sig liksom de andra och delta i samtalen. För forskare kan detta låta självklart men bibliotekarier har sällan denna seminariekultur i sin arbetsvardag och vet inte alltid hur man förväntas agera. De tillfällen som universitetsbibliotekarien deltog i var värdefulla och några exempel på situationer och lärdomar som kom ut av dessa tillfällen är:
- Universitetsbibliotekarien deltog i workshopar för institutionspersonalen om handledning kring studenternas uppsatsarbete kopplat till läsande och skrivande. Bibliotekarierna träffar ofta studenterna under uppsatsarbetet men har begränsad kunskap om hur lärarna bedömer resultatet av deras informationsinsamling och informationssökning. Detta gav konkreta insikter om lämpliga övningar och sätt att ”sälja in” informationssökning som en central del av uppsatsarbetet till kommande undervisningstillfällen med studenterna.
- Möjligheterna att på ett tydligare sätt utveckla undervisningsinslag och kurser tillsammans med biblioteket kom upp på flera seminarier. Samtidigt blev det tydligt att informationshantering ingår i alla delar av undervisningen och därför kom fokus i ökad grad att landa i behov av teach-the-teacher, alltså att bibliotekarien undervisar läraren som därefter kan väva in informationssökning och källkritik i sina kurser med hjälp av bibliotekarien. Detta är något som kommer tas med till kommande utvecklingsarbete.
- På flera seminarier diskuterades vetenskaplig publicering, Open Access och bibliometri samt elektroniska resurser och söktjänster. Universitetsbibliotekarien fick därmed ökad kännedom om hur forskare använder olika tjänster och vilka behov de kan ha. Flera i personalen erbjöds därefter enskilda sittningar med bibliotekarie för stöd i bland annat att genomföra systematiska litteraturöversikter.
Informella situationer
I lunchrummet, korridoren och på väg mellan aktiviteter skedde flera möten och samtal mellan universitetsbibliotekarien och institutionspersonalen som kan vara svåra att få till på andra sätt än genom att vara i samma miljö. I vanliga fall behöver lärare, forskare och doktorander ta sig till biblioteket eller veta vem de ska kontakta och de måste också veta vad de behöver hjälp med. När bibliotekarien finns på plats är det lättare att frågor och svar hanteras direkt och i den uppkomna situationen. Den uppbyggda relationen kan underlätta fortsatta samarbeten, även då bibliotekarien inte är i den vardagliga miljön. Detsamma gäller att sitta i samma korridor, en öppen kontorsdörr är ett ypperligt tillfälle för informella möten. Många hälsar när de passerar en öppen dörr och det uppmuntrar att stanna och småprata eller be om hjälp med något. Det enkla och kravlösa kan vara rätt förutsättningar för frågor som poppar upp i vardagen och som man kanske inte hade tagit vidare om det var krångligt att be om hjälp.
REFLEKTIONER KRING SAMARBETET
I det här avsnittet reflekterar vi utifrån våra olika positioner vad projektet har gett de båda deltagande verksamheterna.
Ur universitetsbibliotekets perspektiv
Biblioteket upplevde att det finns mycket som talar för det inbäddade och relationella arbetssättet där bibliotekarien är en del av en institutions arbetsvardag. Det är ett arbetssätt för biblioteket som man gärna vill utveckla vidare. Bibliotekets roll på lärosätet är att stödja utbildning och forskning, bland annat genom att samarbeta med forskare, lärare och doktorander i deras arbete. Göteborgs universitet är ett stort lärosäte med avstånd mellan institutionerna och biblioteken vilket försvårar samarbeten. Med inbäddade bibliotekarier så kan denna distans förhoppningsvis överbryggas. Då bibliotekets uppdrag är brett och inkluderar många olika tjänster och stöd, som att tillhandahålla fysiska och digitala samlingar, arbete med vetenskaplig publicering och informationssökning till utbildning i AI-verktyg och program för läsnedsättning, kan och bör inte alla bibliotekarier vara lokaliserade till enskilda institutioner. Bibliotekarierna har även skiftande kompetenser på grund av specialintressen och vidareutbildningar. Däremot kan bibliotekarier som är rent fysiskt inbäddade på institutioner förutom att vara experter på sina områden fungera som kanaler för institutioner till andra kompetenser på universitetsbiblioteket. De kan även vara kanaler för personer på biblioteket som vill nå ut till institutionens forskare och doktorander.
Projektet har lett till att bibliotekarierna har fått fördjupade kunskaper i den utbildning och forskning som bedrivs på institutionen och indikationer på att ett sådant här arbetssätt kan skapa samarbetsformer mellan bibliotekarier och institutionspersonal. Inte minst i den snabbt föränderliga teknologiska utvecklingen som vi är i nu så behöver bibliotekarierna vara en del av institutionens arbete för att vara en relevant samarbetspartner även när behoven ändras. Den kunskap och förståelse projektet gav kan bibliotekarierna använda för att göra mer riktade satsningar mot institutionen. Samtidigt bedrevs projektet under en för kort tidsperiod för att kunna säga att det gav långsiktiga relationer, även om viljan och ambitionen fanns.
För att verkligen uppnå en situation där bibliotekarien kan användas som en samarbetspartner snarare än en funktion för stöd och service måste det integrerade arbetssättet vara ett långsiktigt arbete och inte bara ett tillfälligt projekt. Den inbäddade modellen bygger på relationer vilket skapar förutsättningar för att de inblandade ska få ökad förståelse för varandras kompetens, behov och arbetsvardag och kan leda till partnerskap mellan bibliotekarier, forskare och lärare. Samtidigt är det en fråga om resurser för lärosätet.
Rent konkret så har projektet lett till att biblioteket ser positivt på att organisera fler sådana här samarbeten och nu ser över förutsättningarna för mer integrerat arbete på institutioner generellt. Planer på att skapa grupper av inbäddade bibliotekarier eller relationsbibliotekarier finns på de samhällsvetenskapliga biblioteken och då kan erfarenheterna från detta projekt användas som stöd. I stället för att vänta på att användarna kommer till biblioteket så går utvecklingen mot att bibliotekarierna behöver vara där studenter, forskare och lärare är.
Ur institutionens perspektiv
Från institutionens håll fanns från början inga stora förväntningar. Det uppfattades i huvudsak som något som i bästa fall kunde gynna institutionen och i värsta fall knappast kunde skada. De frågor som kom upp bland personalen handlade mest om varifrån resurserna till projektet kom. Detta ansågs dock egentligen inte vara ett problem för institutionen eller relationen med biblioteket, utan snarare något som berör universitetet som helhet.
Efter terminen var intrycket att medarbetarna upplevde det som tydligt värdefullt att ha en bibliotekarie på plats och att institutionen fått en tydligare anknytning till biblioteket. Många medarbetare tog chansen att ställa frågor som de tidigare inte ansåg vara tillräckligt viktiga för att kontakta biblioteket om. Universitetsbibliotekariens medverkan i seminarier inom forskning och pedagogik bidrog med delvis nya perspektiv på de diskuterade frågorna. Till exempel var bibliotekarien på flera sätt involverad i planeringsarbetet kring en ”språkstrimma” i kandidatprogrammet och kunde ge värdefulla tips om integrering av litteratursökning i övningar och examinationsuppgifter. Detta är något som finns kvar efter att projektet avslutats.
Under terminen blev det tydligare för många medarbetare vad biblioteket faktiskt gör. Många av idéerna som kom upp när bibliotekets roll diskuterades, som individuell support i informationssökning för forskare eller utbildning i olika programvaror, visade sig redan erbjudas av biblioteket. Detta har bland annat lett till att institutionen i fortsättningen kommer erbjuda en workshop med biblioteket för våra nyantagna doktorander för att ge dem möjlighet att tidigt i sin forskarkarriär dra nytta av bibliotekets kunskap och resurser.
AVSLUTNING
Den här texten handlar om bibliotekens föränderliga roll i relation till högre utbildning och forskning. I takt med inte minst den teknologiska utvecklingen har bibliotekens traditionella uppgifter kompletterats och i vissa fall bytts ut, vilket ger biblioteken nya ansvarsområden som exempelvis vägledare i programvaror och generativ AI. Samtidigt sker liknande förändringar på övriga lärosätet. En institution som Förvaltningshögskolan förändras också, vilket gör att behoven hos lärarna, forskarna och studenterna inte är konstant över tid. Hur ser exempelvis förutsättningar ut när AI blir en del av studenternas vardag? Det betyder att frågan är större än att bara handla om biblioteket och dess identitet, utan snarare hur särkopplade delar av lärosätet kan dra nytta av varandras expertis, kompetenser och erfarenheter.
I utvecklingsprojektet Samarbete mellan undervisande bibliotekarier och undervisande forskare var bibliotekets fokus att undersöka hur redan etablerade kontakter mellan undervisande bibliotekarier och institutionspersonal kunde utvecklas genom relationsskapande arbete inom ramen för modellen inbäddat bibliotekarieskap (Shumaker, 2009). Projektet skulle utforska former för samarbete mellan bibliotekarier, lärare och forskare när bibliotekarien tillfälligt lämnar biblioteket som plats och finns i institutionens lokaler (Drewes & Hoffman, 2010).
Erfarenheten från projektet är att kunskap och kännedom om varandras verksamheter underlättar samarbete och tydliggör vilka behov och resurser som finns. Såväl bibliotekarien som Förvaltningshögskolan såg möjligheter till vidare utveckling av samarbeten. Det finns dock även tydliga utmaningar. En fråga rör svårigheter att underhålla relationer över tid. Det är lätt att ett projekt blir just ett projekt, även om ambitionerna är annorlunda. För att verkligen fördjupa samarbeten, till exempel genom att bibliotekarier är på institutioner eller forskare och bibliotekarier arbetar tillsammans med så kallade Research Sprints (McBurney et al., 2020), skulle lärosätet behöva genomföra relativt omfattande omorganiseringar, vilket skulle påverka bibliotekariernas arbetsmiljö. Även om relationen mellan forskare, lärare och bibliotekarier skulle stärkas, skulle det exempelvis kunna leda till en alienation till den ordinarie arbetsgruppen för den som är borta från sin arbetsplats.
Detta hänger samtidigt ihop med frågan om resurser och de oklarheter som fortfarande finns kring bibliotekets uppdrag, verksamhet och finansiering (Brorström, 2021). Även om såväl bibliotekarier som institutioner ser värden i ett ökat samarbete är det ännu inte tydligt vilka faktiska effekter som uppkommer och om de motsvarar de eventuellt ökade resurser som krävs. Mer forskning om såväl vinster som kostnader med att organisera biblioteksverksamhet är därför nödvändigt för att avgöra hur bibliotek och institutioner tillsammans kan möta de utmaningar som väntar i en föränderlig kunskapsmiljö.
När det gäller modellen med inbäddning av särskilda kompetenser ser vi efter det här försöket potential att utveckla den inte bara vid bibliotek utan även med andra verksamheter inom högre utbildning och forskning. Vad gäller forskning sker detta redan delvis i många flervetenskapliga miljöer där forskare rör sig inom flera ämnesområden och interagerar över institutionsgränser. Vi tänker dock kanske framför allt på hur olika former av stödverksamhet på högre nivåer (såsom pedagogiskt stöd, IT, eller stöd när det gäller forskningsansökningar och etikprövningar) skulle kunna utvecklas av att åtminstone under en begränsad tid integreras i kärnverksamhet för att ta del av vardagliga situationer och praktiska problem. En lärdom från det beskrivna projektet i denna text är att genom att vara i samma miljö så kunde nya relationer skapas, relationer som förhoppningsvis kan öppna upp för samarbetsområden och gemensam verksamhetsutveckling.
REFERENSER
- Aspengren, S. (2014). Projekt Förnyat Forskarstöd. Kartläggningsrapport. Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/36787
- Bates, M. (1999). The invisible substrate of information science. Journal of the American Society for Information Science, 50(12), 1043–1050.
- Brorström, B. (2021) Universitetsbibliotek i förändring – Om finansiering och styrning för kvalitet och effektivitet vid Göteborgs universitetsbibliotek (U-rapport nr 106). KFi – Kommunforskning i Västsverige. https://www.kfi.se/wp-content/uploads/2021/10/U-rapport-106.pdf
- Burgoyne, M. B. & Chuppa-Cornell, K. (2015). Beyond embedded: Creating an online-learning community integrating information literacy and composition courses. The Journal of Academic Librarianship, 41(4), 416–421.
- Drewes, K. & Hoffman, N. (2010). Academic embedded librarianship: An Introduction. Public Services Quarterly, 6(2–3), 75–82, https://doi.org/10.1080/15228959.2010.498773
- Edford, R. L. (2022). Figuring embedded librarianship: An analysis of the embedded journalist metaphor in the professional discourse. New Review of Academic Librarianship, https://doi.org/10.1080/13614533.2022.2122854
- Eklund, P. (2022). Academic librarianship in flux: the dynamics of negotiating professional jurisdiction. Högskolan i Borås.
- Göteborgs universitetsbibliotek. (2023). Rapport årsuppföljning 2022. Göteborgs universitet. https://www.ub.gu.se/sites/default/files/atoms/files/ubs_arsuppfoljningsrapport_2022_0.pdf
- McBurney, J., Hunt, S., Gyendina, M., Brown, S., Wiggins, B. & Nackerud, S. (2020). Library research sprints as a tool to engage faculty and promote collaboration. Portal: Libraries and the Academy, 20(2), 305–338. https://doi.org/10.1353/pla.2020.0016
- Shumaker, D. (2009). Who let the librarians out? Embedded librarianship and the library manager. Reference and User Services Quarterly, 48(3), 239–257.
- Shumaker, D. (2012). The embedded librarian: innovative strategies for taking knowledge where it’s needed. Information Today, Inc.