Högre utbildning

”Jag är bättre på det praktiska”: Förskollärarstudenters perspektiv på den akademiska utbildningen

Frida Siekkinen, Lena Sotevik — Thu, 09 Mar 2023 00:00:00 +0100

I denna artikel undersöks hur studenter på förskollärarutbildningen vid Göteborgs universitet beskriver sina förväntningar på och upplevelser av den akademiska utbildningen. Med bakgrund i skrivningar och riktlinjer kring breddad rekrytering och breddat deltagande är frågan om akademisk kultur och akademiskt innanförskap aktuell, mer sällan har dock ett studentperspektiv beaktats. Förskollärarprogrammet är en av de utbildningar där studenter kommer från studieovana hem, vilket innebär att de utgör en underrepresenterad grupp sett till hela sektorn högre utbildning. Artikeln bygger på en mindre intervjustudie med sju studenter som vid tillfället läste sin sista termin på förskollärarutbildningen. Resultaten visar att studenterna har haft yrkets praktiska delar som sin utgångspunkt vid valet till förskollärare och inte förväntat sig en så teoretisk utbildning. Studenterna beskriver de moment i utbildningen som förutsätter akademisk litteracitet, såsom att läsa vetenskaplig text och skriva akademiskt, som utmanande. Vidare beskriver studenterna att kraven från utbildningens sida är otydliga och skiljer sig åt mellan kurser. Studenterna positionerar sig främst som praktiker, både i relation till yrket och till utbildningen som förskollärare.

ENGLISH ABSTRACT

“I have better practical skills.” Pre-school teacher students’ perspective on the academic education

This article examines how students in preschool teacher education at the University of Gothenburg describe their expectations and experiences of academic education. Based on guidelines and policies concerning widening recruitment and widening participation the question of academic culture and academic inclusion is relevant. However, in this respect, a student perspective has more rarely been considered. The preschool teacher education is one of the educations where the student group comes from homes unaccustomed to studying, which means that they are an under-represented group in relation to the entire higher education sector. The article is based on a small interview study with seven students who were currently studying their last semester of preschool teacher education. The results show that the students have had the practical parts of the profession as their starting point in the choice of becoming preschool teachers and did not expect such a theoretical education. The students describe the parts of the education that require academic literacy, such as reading scientific text and writing academically, as challenging. Furthermore, the students describe that the requirements from the education are unclear and differ between courses. The students position themselves primarily as practitioners, both in relation to the profession and to the education as preschool teachers.

Pandemic mutilated pedagogy: Teaching "in there" without my hearing body

Eva Brodin — Mon, 27 Feb 2023 00:00:00 +0100

Although students with disabilities have generally been identified as a vulnerable group during the pandemic, the specific experiences of those with impaired hearing have not yet gained attention within the debates and literature on online teaching. Since the same condition holds for academic teachers, I will in this essay contribute an original and critical perspective by sharing my own story. Embraced by the phenomenology of Merleau-Ponty, the reader will be invited into my world of hearing differently, and be able to see what this means when teaching online. Through significant embodied experiences of having been born with impaired hearing, and concrete situations from my own online teaching, I reveal how academia is normatively structured around people with normal hearing, and how this norm has become even more strengthened during the pandemic. Against this background, my essay ends with suggesting a more inclusive “new normal” than is currently practiced and portrayed in the post-pandemic future.

Vad är och kan högskolepedagogisk forskning vara? Respons på Sverre Wides diskussionsinlägg

Max Scheja, Klara Bolander Laksov — Tue, 14 Mar 2023 00:00:00 +0100

Artikeln tar sin utgångspunkt i Wides beskrivning; att se utvecklingen av högskolepedagogisk forskning som nära förbunden med den verksamhet som bedrivs inom pedagogiska utvecklingsenheter vid landets lärosäten, d.v.s. i hur stöd för högskolepedagogisk utveckling vuxit fram. Den avgränsning av högskolepedagogisk forskning författarna föreslår tecknar dock framväxten av ett potentiellt betydligt större fält. De menar: ”att den högskolepedagogiska forskningen har som primärt syfte att genom den systematik som befintliga och nya forskningsmetoder erbjuder skapa grund för förståelse, reflektion och utveckling av den högskolepedagogiska praktiken och dess processer”. De menar vidare att högskolepedagogisk forskning är ett ”tvärvetenskapligt forskningsfält vars syfte är att bidra till förståelsen och utvecklingen av den högre utbildningens villkor, innehåll, form och funktion”. Det särskilda med detta tvärvetenskapliga forskningsfält utgörs då av den nära kopplingen mellan pedagogisk utveckling, forskning och teoretiska bidrag. Scheja och Bolander Laksov lyfter fram att forskningen ska bidra såväl med underlag för högskolepedagogisk utveckling som med en vetenskaplig teoriutveckling, vilken även ska kunna skapa en grund för sammanhang inom och en integration av forskningsresultaten inom det växande fältet.

ENGLISH ABSTRACT

What is and what could higher education research be? A Response to Sverre Wide's Position
The point of departure of this article is Wide’s description of the development of educational research in higher education as being closely linked to the work carried out within educational development units at higher education institutions around the country. In other words, emphasis is on how higher education development has grown over time. However, the authors proposed delimitation of higher education research marks the emergence of a potentially much larger research field. In addition, they argue that higher education research is an “interdisciplinary research field and that its aim is to contribute to the understanding and development of the conditions, content, form and function of higher education”. A salient feature of this interdisciplinary field of research is the close connection between higher education development, research, and theoretical contributions. Bolander Laksov and Scheja highlight the multifaceted functions of higher education research stating that it should not only contribute to different higher education development initiatives but also to the development of theory that can serve as a framework for interdisciplinary meaning-making and as a platform for integrating results within this growing field of research.

Vad är och vad kan högskolepedagogisk forskning vara?

Sverre Wide — Mon, 13 Mar 2023 00:00:00 +0100

Vid Örebro universitet anordnades våren 2021 för andra gången konferensen Forskning om högre utbildning. Ett tema för konferensen var utveckling av högskolepedagogisk forskning. Högre utbildning publicerar nu tre texter på detta tema som en fördjupad diskussion. De kan läsas var för sig eller tillsammans. Denna är den första och utgörs av Sverre Wides inledningsanförande från konferensen. Efter inbjudan från redaktionen har sedan Max Scheja och Klara Bolander Laksov, som professorer inom detta forskningsområde, diskuterat och vidareutvecklat Wides svar på frågan vad högskolepedagogisk forskning är och kan vara. Deras kommentar följer som ett andra bidrag. Slutligen inbjöd redaktionen även Åsa Lindberg-Sand att reflektera över relationen mellan högskolepedagogisk forskning och forskning om högre utbildning, vilket hon gör i en text som följer som ett tredje bidrag i detta nummer. Wides huvudpoäng är att se framväxten av högskolepedagogisk forskning som en relativt ny företeelse med sina rötter i en vidareutveckling och fördjupning av den verksamhet som bedrivs av pedagogiska utvecklingsenheter snarare än i traditionella akademiska ämnen. Han pekar i och med detta på en rad svårigheter som verksamheten står inför och understryker att denna institutionella komplexitet medför att en strikt definition av högskolepedagogisk forskning kan vara svår att uppnå. I stället för en definition föreslår att han följande beskrivning:

"Om ni nu tillåter mig skulle jag vilja pröva följande bestämning av vårt ämne: högskolepedagogisk forskning är sådan forskning om högskolan som har till yttersta syfte att förstå, bevara och utveckla den pedagogiska verksamhet som bedrivs inom högskolans hägn."

Med denna vida bestämning av vad högskolepedagogisk forskning är och böra vara vill Wide ge utrymme för en mängd olika forskningsfrågor som dock alla förenas i ett underliggande och i relation tid den pedagogiska verksamheten vid högskolan närmast vårdande uppdrag.

ENGLISH ABSTRACT

What is pedagogical research in higher education?

This article’s main point is to view the emergence of pedagogical research in higher education [högskolepedagogisk forskning], not as driven by the traditional academic disciplines, but as a relatively new phenomenon with its roots in the expansion and maturation of educational development units and activities springing from them. The author thereby points to a series of problems associated with institutional, organisational complexity that may make a strict definition of pedagogical research in higher education difficult to achieve. Instead of a definition, he suggests the following description:

"Now, with your permission, I would like to propose the following characterisation of our subject: pedagogical research in higher education [högskolepedagogisk forskning], is research about the university that has as its ultimate goal to understand, preserve and develop the educational activities that are carried out within academic organisations."

With such a broad portrayal of what educational research in higher education [högkolepedagogisk forskning] sets out to achieve, this article sets out to stimulate a variety of research questions with a common, underlying denominator which might be described as supporting and empowering the educational context.

Högskolepedagogisk utveckling och forskning. Gränsarbete kring ett kunskapsområde i universitetets hjärta. En kommentar till Wide samt Scheja och Bolander Laksov

Åsa Lindberg-Sand — Wed, 15 Mar 2023 00:00:00 +0100

ENGLISH ABSTRACT

Higher education research and development: The boundary work framing a new educational practice at the heart of the university. A comment to Wide and Scheja & Bolander Laksov.

In spring 2021, Örebro University arranged the second Swedish conference for Research in Higher Education. One of the themes for the conference was the development of higher education studies as a specific branch of this research. Our journal, Högre utbildning, now publishes three contributions linked to this theme as in-depths essays. These may be read separately or together. The first consists of the introductory keynote from the conference, held by Sverre Wide. The team of editors then invited Max Scheja and Klara Bolander Laksov, as professors in this domain, to share their view of the nature of their branch of studies in higher education, in relation to the view put forward by Wide. Their contribution is the second one. Finally, the editors also invited Åsa Lindberg-Sand to share her reflections on the relationship between research in higher education and the development of studies in higher education.
Below her contribution follows.

Att undervisa för hållbar utveckling

Cecilia Enberg — Wed, 08 Mar 2023 00:00:00 +0100

"Författarna tar sin utgångspunkt i vad som troligen är den mest välkända definitionen av hållbar utveckling: ”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Med denna som grund konstaterar de att hållbar utveckling innebär ett paradigmskifte som inbegriper radikala förändringar i hur vi ser på vår egen roll i världen." Läs hela Cecilia Enbergs recension av boken Att undervisa för hållbar utveckling.

Bokrecension: Towards a Pedagogy of Higher Education. The Bologna Process, Didaktik and Teaching

Lotta Jons — Fri, 10 Feb 2023 00:00:00 +0100

"I boken Towards a Pedagogy of Higher Education. The Bologna Process, Didaktik and Teaching formulerar Gunnlaugur Magnússon och Johannes Rytzler en teori om undervisning i högre utbildning som vilar på utbildningsvetenskaplig grund. De vill med detta erbjuda ett alternativ till den, som de karaktäriserar det, hegemoniska och ideologiska diskurs som pådriven av Bolognaprocessens utbildningspolitik och -policy kommit att handla om fördefinierade lärandemål, konstruktiv länkning mellan lärandeaktiviteter och lärandemål samt studentcentrering grundlagd i konstruktivistisk lärandeteori. Med hjälp av policyanalys, pedagogisk filosofi och didaktisk teori belyser Magnússon och Rytzler konsekvenserna av denna grundläggning och mejslar därefter fram ett teoretiskt bidrag som möjliggör en högskolepedagogisk disciplin grundad i utbildningsvetenskap." Läs Lotta Jons recesion av boken Towards a Pedagogy of Higher Education. The Bologna Process, Didaktik and Teaching.