Att skriva artiklar för Högre utbildning

Råd till författare!

Vid det här laget har vi fått in många artiklar och kan se vissa mönster i vilka som granskarna rekommenderar ska publiceras eller avslås. Ur den erfarenheten kan vi erbjuda några råd.

1. Ta utgångspunkt i en fråga, ett dilemma eller ett problem som är igenkännbart och på ett eller annat vis kännbart för lärare och forskare inom högre utbildning.

Det gäller för alla artikelkategorier. Texter som rätt och slätt redovisar ett försök, en empiri eller ett projekt och där det är oklart varför detta är viktigt, problematiskt eller intressant kommer sannolikt inte att få bifall. Se till att frågan, dilemmat eller problemet görs tydligt redan i textens början. Det kan till exempel ske med ett konkret representativt exempel eller mot bakgrund av en tydlig situationsbeskrivning.

Om din vinkling har en viss originalitet, ger en ny belysning eller relaterar till något aktuellt så kan det öka chansen att den blir antagen.

2. Relatera till forskningsfronten (om det är en forskningsartikel eller en reflektion där det är på sin plats), men välj de verkligt relevanta exemplen på forskning och teorier i syfte att positionera din fråga eller ditt problem eller för att hämta inspel och tolkningsraster.

Gör tydligt hur din frågeställning förhåller sig till de arbeten du refererar till. Undvik att rada upp forskning för att visa din pålästhet.

3. En metodbeskrivning är viktigt om du redogör för en empirisk studie. Prioritera den metodinformation som är av betydelse för att förstå dina tolkningar eller som i någon mening kan vara kontroversiell och minimera informationen om det mer självklara.

Om din text är mer teoretisk eller reflekterande behövs det inte alltid ett särskilt metodkapitel. Artikulera, problematisera och diskutera dina antaganden istället.  Forskningsetiska överväganden ska vara med när sådana är relevanta. Är du osäker, konsultera till exempel Vetenskapsrådets forskningsetiska principer.

4. Om du forskar på din egen undervisning kan de etiska utmaningarna vara särskilt stora. Som lärare har du i regel tillgång till studie- och examinationsuppgifter, kursvärderingar eller annat material där studenternas förståelse eller upplevelser kommer till uttryck. Sådan data kan ofta helt oproblematiskt användas för kurs- och verksamhetsutveckling. Däremot kan den inte med automatik användas för forskning utan att man först gör forskningsetiska överväganden.

Att forska på din egen lärar- eller handledargärning innebär dessutom att du får två roller gentemot studenterna (eller dina kollegor): rollen som lärare/myndighetsutövare och rollen som forskare. Dessa roller kan vara svåra att hålla isär, och det finns många frågor man som forskare kan vara intresserad av som man överhuvudtaget inte bör ställa till studenter i rollen som lärare/myndighetsutövare.

Den forskningsetiska principen om informerat samtycke gäller även här, dvs studenterna ska ge sitt samtycke till att medverka i forskningen innan studien påbörjas. Även om man är tydlig med att man agerar i en forskarroll kan det vara mycket svårt för studenterna att tacka nej till att medverka eller i övrigt värna sin integritet om frågan ställs av deras lärare. Man bör alltså säkerställa att studenterna ges möjlighet att tacka nej till att medverka.

För övrigt:

Vi ser gärna tematiska rubriker istället för den traditionella forskningsuppsatsens rubriker (syfte, teori, metod osv). Tveka inte heller att frångå den traditionella artikeldispositionen om det gör artikeln tydligare eller mer läsarvänlig. Men tänk på att det ska vara tydligt vilka frågor, dilemman eller problem som är utgångspunkten, vad som är gjort och hur det relaterar till annan forskning eller teorier. Guida gärna läsaren genom artikeln med hjälp av sammanfattningar och metatext. Kom fram till det du i början säger att du vill presentera.

Försäkra dig om att din begreppsanvändning är klar och artikulerad (dvs att det framgår hur du förstår eller använder mångtydiga begrepp). Exemplifiera och konkretisera. Gå igenom och stryk skoningslöst sådant som inte är viktigt och som distraherar från artikelns fokus.

Låt en kritisk vän läsa igenom och ge dig respons innan du skickar in artikeln. Vi vill ha den så färdig som du är mäktig att göra den på egen hand. Granskarna lämnar synpunkter på om artikeln ska publiceras och ger råd för en sista finslipning. Är den inte klar nog kommer den att avvisas om det inte finns särdeles starka skäl att göra på annat vis.