Riktlinjer för författare

Innan du skriver

Innan du skickar in ditt bidrag

Ladda ner riktlinjer

  • Fullständiga riktlinjer kan du också hämta som PDF här

Råd till författare!

Vid det här laget har vi fått in många artiklar och kan se vissa mönster i vilka som granskarna rekommenderar ska publiceras eller avslås. Ur den erfarenheten kan vi erbjuda några råd.

1. Ta utgångspunkt i en fråga, ett dilemma eller ett problem som är igenkännbart och på ett eller annat vis kännbart för lärare och forskare inom högre utbildning.

Det gäller för alla artikelkategorier. Texter som rätt och slätt redovisar ett försök, en empiri eller ett projekt och där det är oklart varför detta är viktigt, problematiskt eller intressant kommer sannolikt inte att få bifall. Se till att frågan, dilemmat eller problemet görs tydligt redan i textens början. Det kan till exempel ske med ett konkret representativt exempel eller mot bakgrund av en tydlig situationsbeskrivning.

Om din vinkling har en viss originalitet, ger en ny belysning eller relaterar till något aktuellt så kan det öka chansen att den blir antagen.

2. Relatera till forskningsfronten (om det är en forskningsartikel eller en reflektion där det är på sin plats), men välj de verkligt relevanta exemplen på forskning och teorier i syfte att positionera din fråga eller ditt problem eller för att hämta inspel och tolkningsraster.

Gör tydligt hur din frågeställning förhåller sig till de arbeten du refererar till. Undvik att rada upp forskning för att visa din pålästhet.

3. En metodbeskrivning är viktigt om du redogör för en empirisk studie. Prioritera den metodinformation som är av betydelse för att förstå dina tolkningar eller som i någon mening kan vara kontroversiell och minimera informationen om det mer självklara.

Om din text är mer teoretisk eller reflekterande behövs det inte alltid ett särskilt metodkapitel. Artikulera, problematisera och diskutera dina antaganden istället.  Forskningsetiska överväganden ska vara med när sådana är relevanta. Är du osäker, konsultera till exempel Vetenskapsrådets forskningsetiska principer.

4. Om du forskar på din egen undervisning kan de etiska utmaningarna vara särskilt stora. Som lärare har du i regel tillgång till studie- och examinationsuppgifter, kursvärderingar eller annat material där studenternas förståelse eller upplevelser kommer till uttryck. Sådan data kan ofta helt oproblematiskt användas för kurs- och verksamhetsutveckling. Däremot kan den inte med automatik användas för forskning utan att man först gör forskningsetiska överväganden.

Att forska på din egen lärar- eller handledargärning innebär dessutom att du får två roller gentemot studenterna (eller dina kollegor): rollen som lärare/myndighetsutövare och rollen som forskare. Dessa roller kan vara svåra att hålla isär, och det finns många frågor man som forskare kan vara intresserad av som man överhuvudtaget inte bör ställa till studenter i rollen som lärare/myndighetsutövare.

Den forskningsetiska principen om informerat samtycke gäller även här, dvs studenterna ska ge sitt samtycke till att medverka i forskningen innan studien påbörjas. Även om man är tydlig med att man agerar i en forskarroll kan det vara mycket svårt för studenterna att tacka nej till att medverka eller i övrigt värna sin integritet om frågan ställs av deras lärare. Man bör alltså säkerställa att studenterna ges möjlighet att tacka nej till att medverka.

För övrigt:

Vi ser gärna tematiska rubriker istället för den traditionella forskningsuppsatsens rubriker (syfte, teori, metod osv). Tveka inte heller att frångå den traditionella artikeldispositionen om det gör artikeln tydligare eller mer läsarvänlig. Men tänk på att det ska vara tydligt vilka frågor, dilemman eller problem som är utgångspunkten, vad som är gjort och hur det relaterar till annan forskning eller teorier. Guida gärna läsaren genom artikeln med hjälp av sammanfattningar och metatext. Kom fram till det du i början säger att du vill presentera.

Försäkra dig om att din begreppsanvändning är klar och artikulerad (dvs att det framgår hur du förstår eller använder mångtydiga begrepp). Exemplifiera och konkretisera. Gå igenom och stryk skoningslöst sådant som inte är viktigt och som distraherar från artikelns fokus.

Låt en kritisk vän läsa igenom och ge dig respons innan du skickar in artikeln. Vi vill ha den så färdig som du är mäktig att göra den på egen hand. Granskarna lämnar synpunkter på om artikeln ska publiceras och ger råd för en sista finslipning. Är den inte klar nog kommer den att avvisas om det inte finns särdeles starka skäl att göra på annat vis.

Bidragsformer

Högre utbildning accepterar följande bidragsformer:

Artiklar

Artiklar granskas först av redaktionen och sedan dubbelblint av sakkunniga. Bidragen kan vara baserade på empiriska studier, metodologiskt eller teoretiskt/konceptuellt inriktade, eller litteraturöversikter (reviews). Artiklar kan också vara texter som på ett problematiserande sätt ställer relevanta frågeställningar inom högre utbildning i ett nytt ljus.

För att antas och publiceras som artikel behöver bidraget genomsyras av ett vetenskapligt angreppssätt samt innehålla en väl definierad frågeställning och koppling till relevant vetenskaplig litteratur. Bidraget måste också på ett tydligt sätt bidra till den vetenskapliga kunskapsutvecklingen inom fältet högre utbildning.

  • Ett manuskript till en artikel ska innehålla 6000 ord eller färre (inklusive abstract men exklusive referenslista).
  • Publicerade bidrag indexeras och arkiveras

Reflekterad utbildningspraktik

Bidragsformen reflekterad utbildningspraktik granskas i normalfallet enbart av redaktionen och innebär en kritisk analys eller reflektioner över utbildningspraktik eller andra konkreta aktiviteter inom högre utbildning. I bidraget behöver det framgå hur exempel, problematik eller perspektiv är av intresse utöver det enskilda fallet. 

  • Ett manuskript till kategorin reflekterad utbildningspraktik ska innehålla 3000 ord eller färre (inklusive abstract men exklusive referenslista).
  • Publicerade bidrag indexeras och arkiveras.

Recensioner

Recensionen kan avse såväl svenska som utländska böcker. Även artiklar eller temanummer i vetenskapliga tidskrifter, ny policy eller konferenser kan recenseras. Recensionen bör redogöra för verkets relevans för Högre utbildnings läsekrets. Bidrag i denna kategori granskas av redaktionen.

  • Ett manuskript till en recension ska innehålla 1500 ord eller färre.
  • Publicerade bidrag indexeras och arkiveras.

Mer information

Checklista för bidrag

  • Innehåll och omfattning motsvarar tidskriftens riktlinjer (se også Bidragsformer)
  • Bidraget har inte varit publicerat tidigare eller så har föreskrifterna för återpublicering iakttagits (se återpublicering).
  • Bidraget är i Word-format (.doc, .docx, eller .rtf)
  • Referenshanteringen i bidraget följer APA6 i såväl löpande text som referenslista (se https://apastyle.apa.org/).
  • Texten har dubbelt radavstånd, 12 punkters font, använder kursiv istället för fetstil eller understrykningar (förutom för webbadresser).
  • Bilder och figurer är försedda med bild-/figurtexter och placerade på plats i den löpande texten istället för samlade i slutet.
  • Vid inskickandet av manuskriptet ska författare också bekräfta att:

Detaljerade riktlinjer

Avgifter

Högre utbildning tar inte ut avgifter vare sig för författare eller läsare.

Författarskap

Notera att den författare som skickar in ett manuskript är huvudkontaktperson för all redaktionell korrespondens genom hela processen för kollegial granskning och språkgranskningsprocesser, om tillämpligt.

En medarbetare kan kallas författare endast om personen uppfyller kriterierna enligt de s.k. Vancouver-rekommendationerna, genom: 

  1. Betydande och väsentliga bidrag och insatser avseende utformning eller design av verket; eller förvärv, analys eller tolkning och tydning av data för verket; OCH
  2. Skapande av utkast till verket eller kritisk granskning av verket gällande viktigt intellektuellt innehåll; OCH
  3. Slutgiltigt godkännande av den version av verket som skall publiceras; OCH
  4. Erkännande av ansvar för alla aspekter av arbetet och försäkran om att frågor som gäller korrekthet eller integritet för alla delar av verket undersökts och lösts på lämpligt och tillbörligt sätt.

De personer som omnämns som författare skall uppfylla samtliga fyra kriterier för författarskap och alla de som uppfyller dessa fyra kriterier skall kallas författare. Medhjälpare som inte uppfyller kriterierna för författarskap skall erkännas, exempelvis i en anteckning. Även finansiellt och materiellt stöd skall erkännas.

Språk

Alla artiklar skall vara skrivna på ett skandinaviskt språk (svenska, norska eller danska) eller på engelska – brittisk eller amerikansk (så länge som enhetlighet iakttas). Låt även manuskriptet genomgå en professionell språkgranskning innan manuskriptets slutgiltiga version skickas in.

Sammanfattning, abstract

Artiklar måste inkludera ett sammandrag och en översikt på omkring 150–200 ord. Efter sammanfattningen och översikten, uppge 3–5 nyckelord; undvik att använda samma ord som förekommer i titeln. Ett identiskt sammandrag och en identisk översikt samt nyckelord skall även läggas in som metadata i förlagssystemet under inskickningsprocessen. Artiklar på något av de skandinaviska språken skall ha en kompletterande sammanfattning och nyckelord på engelska, även dessa ska matas in som metadata.

Manuskriptets layout och utformning

Sänd in manuskriptet i två versioner. Dels ett komplett manuskript, det ska vara en Word-fil, som inkluderar samtliga illustrationer/tabeller/diagram/bilder och där dessa även är korrekt placerade i texten. Dels ett anonymiserat manuskript, se nedan.

Använd en traditionell layout för manuskriptet och infoga löpande sidnumrering, fotnoter, etcetera. För att förenkla och underlätta granskningsprocessen, se till att

Avsnittsrubriker
Numrera inte avsnittsrubriker. Använd maximum tre nivåer för rubriker.

Format, radavstånd och typsnitt
Använd typsnitt Times New Roman, 12 punkter och dubbelt radavstånd i hela ditt manuskript, inklusive för text med avsiktligt bruk av citat. Använd inte några onödiga inslag gällande manuskriptets format och utformning (förklaring, motivering, bindestreck). Använd ett mellanslag mellan ord. Infoga en tom rad före och efter rubriker.

Citat
Använd dubbla citationstecken; om det förekommer ett citat inom ett citat, använd enkla citationstecken. Vid citering av befintliga texter på språk som förstås av de flesta läsare, använd originaltexten, och tillhandahåll, om nödvändigt, en befintlig översättning på ditt eget språk i fotnoten/slutnoten. Om verket inte finns översatt, använd din översättning, inklusive en anteckning och kommentar om detta (t.ex. Gramsci, 1947, s. 13; min översättning).

Illustrationer, tabeller, diagram och bilder
Placera föreslagna illustrationer/tabeller/diagram/bilder på dess korrekta platser i texten. De skall även finnas en hänvisning till dem i manuskriptets text och förkortningar skall förklaras i teckenförklaringarna.

Vid antagande av manuskriptet, behöver illustrationer/tabeller/diagram/bilder tillhandahållas med en upplösning på minst 300 dpi.

Om illustrationer/tabeller/diagram/bilder har tagits från källor som inte är upphovsrättsskyddade av författaren, är det författarens enskilda ansvar att hos upphovsrättsinnehavaren säkerställa rätten att få lov att reproducera och återge dessa illustrationer/tabeller/diagram/bilder, både när det gäller tryckning i hela världen och webbpublicering. Samtliga reproduktionskostnader som belastas upphovsrättsinnehavaren måste betalas av författaren.

När illustrationer/tabeller/diagram/bilder reproduceras, skall en parentes läggas till i teckenförklaringen enligt följande: (Reproducerat med tillstånd från xxx.)

Referenser
Högre utbildning använder APA (American Psychological Association) referenssystem, 6:e upplagan. För detaljerad information, se Publication Manual of the American Psychological Association, 6:e upplagan, http://www.apastyle.org/ och http://blog.apastyle.org/.

Fotnoter och slutnoter
Infoga eventuella fotnoter eller slutnoter genom att använda den automatiska funktionen för detta i Word (eller i motsvarande textbehandlingsprogram). Undvik överdriven användning av fotnoter eller slutnoter.

Återpublicering

Högre utbildning har följande regler för återpublicering:

Om en redan publicerad text – i en tidskrift, bok, rapport, på egen hemsida, lärosätessajt eller liknande – skickas in rör det sig om en återpublicering av en artikel. Då måste detta framgå i manuskriptet med en tydlig referens till ursprungspublikationen. Det måste också framgå att artikelförfattaren/na har upphovsrätten, eller fått tillstånd av den/de som har upphovsrätten.

Är texten omarbetad ska också detta framgå med hänvisning till ursprungspublikationen. Utöver kvaliteten kommer redaktion i sin bedömning ta ställning till värdet av en eventuell återpublicering.

Förberedelser innan du skickar in ditt bidrag

Uppgifter som ska bekräftas vid inlämning i systemet

Som en del av insändningsprocessen måste författare kryssa för att bidraget uppfyller följande krav. Bidrag som inte uppfyller kraven kan komma att skickas tillbaka till författaren.

  • Innehåll och omfattning motsvarar tidskriftens riktlinjer. (se Bidragsformer)
  • Texten har dubbelt radavstånd, 12 punkters font, använder kursiv istället för fetstil eller understrykningar (förutom för webbadresser)
  • Bilder och figurer är försedda med bild-/figurtexter och placerade på plats i den löpande texten istället för samlade i slutet.
  • Författaren intygar och ansvarar för att denne är upphovsman till texten. Ett bidrag kan ha en eller flera författare. För att räknas som medförfattare till ett bidrag måste man: Ha gett väsentligt bidrag till idé och utformning eller datainsamling eller analys och tolkning, eller ha bidragit utarbetandet av själva manuskriptet eller varit med i kritisk revision av det intellektuella innehållet, samt ha godkänt och vara beredd att ta ansvar för den version som publiceras.
  • Den som skickar in ett bidrag har fullt ansvar för detta fram till dess materialet publiceras. Detta innebär att författaren fram till publicering kan dra tillbaka sitt manuskript, godkänna eller motsätta sig förändringar och föreslå egna förändringar. När materialet är accepterat av redaktion för publicering har författaren inte längre obetingad rätt att kräva ändringar, utan möjligheten att göra sådana värderas från fall till fall.

Anonymiserat manuskript, följebrev och titelsida

När du skickar in ditt manuskript ska det vara anonymiserat och i Wordformat (.doc, .docx eller rtf). Sammanfattningen/abstract ska, utöver att finnas med i manuskriptet, också klistras in i ett textfält i systemet. Utöver det anonyma manuskriptet ska en titelsida och ett följebrev skickas med.

Hur du anonymiserar filegenskaperna i ett Word-dokument kan du läsa på Blind granskning

Titelsida

Vid inskickning av manuskript till tidskriften, måste titelsidan, som ger information om författarens identitet, laddas upp och överföras separat, som en tilläggsfil, vid inskickningsprocessen.

Organisera titelsidan på följande sätt:

  1. titel manuskript
  2. namn författare
  3. namn avdelning(ar) och institution(er)
  4. e-postadresser till samtliga författare (förteckning efter författarens initialer)
  5. namn, komplett postadress och e-postadress till den korresponderande författaren vilken agerar som ”garant” och kontaktperson gällande alla delar av dokumentet
  6. författarbiografier (tre till fem textrader) för varje författare

Följebrev

Följebrev är obligatoriskt. Det hjälper redaktören att få en förståelse för bidraget och vad författarna vill åstadkomma med en publicering.

Följebrevet ska inledningsvis innehålla:

  • Manuskriptets titel
  • Bidragsform
  • Viktig information som redaktörerna behöver eller bör känna till. Det kan t.ex. handla om möjliga intressekonflikter, upphovsrättsfrågor eller argument för dubbelpublicering.

I en andra del av följebrevet vill vi att du/ni som författare med några ord eller korta meningar svarar på följande frågor:

  1. Vilket är det fenomen, den fråga eller det problem som artikeln handlar om?
  2. Vilka är artikelns huvudsakliga poänger?
  3. Vad är det viktigaste du/ni vill att läsaren få ut av att läsa artikeln.