Call for papers

Välkommen att skicka in bidrag till temanumret "Högre utbildning och coronapandemin". Deadline är 15 oktober 2021.

För att kunna dra lärdomar av den snabba omställningen till distansundervisning och dess konsekvenser så här långt, är det angeläget att fånga upp erfarenheter och reflektioner ”in flux”. Tidskriften Högre utbildning efterlyser därför bidrag som redogör för eller kritiskt analyserar och problematiserar vad den snabba omställningen p.g.a. pandemin och den omfattande digitaliseringen av högre utbildning har inneburit. Syftet är att erbjuda ett forum för en nödvändig reflektion som bidrar till ett gemensamt narrativ där olika röster kommer till tals.

(Foto: ©FreshSplash/Getty images 2021) 

Redan under våren innebar pandemin en radikal omställning inom högre utbildning över hela världen. Situationen krävde snabba beslut även i Sverige, och en hastig övergång till online-undervisning ägde rum mitt under pågående termin. En sorts ”emergency remote teaching”, framtvingad av yttre omständigheter, har nu avlösts av en mer permanentad situation under hösten. Sedan pandemins utbrott har högre utbildning, både nationellt och globalt, befunnit sig i en exceptionell situation, och i nuläget kan ingen säkert veta hur länge den kommer att fortgå eller hur den kommer att påverka högre utbildning på längre sikt. Många menar att pandemin inte enbart innebär en temporär kris, utan att omställningen med stor sannolikhet även kommer att få omfattande konsekvenser för högre utbildning framöver.

För att kunna dra lärdomar av omställningen och dess konsekvenser så här långt, är det angeläget att fånga upp erfarenheter och reflektioner ”in flux”. Tidskriften Högre utbildning efterlyser därför bidrag som redogör för eller kritiskt analyserar och problematiserar vad den snabba omställningen och den omfattande digitaliseringen av högre utbildning har inneburit. Syftet är att erbjuda ett forum för en nödvändig ”reflection in action”, för att använda Schöns begrepp, som bidrar till ett gemensamt narrativ där olika röster kommer till tals.

Vissa menar att omställningen har medfört en kollektiv kompetenshöjning av lärarkåren eftersom även de lärare, som tidigare undvikit att använda digitala verktyg, nu har varit tvungna att använda dessa i sin undervisning. Under våren och hösten har många lärosäten gjort uppföljningar som visar att mycket har fungerat bra – trots de speciella omständigheterna – men som också pekar på en rad utmaningar och problem som omställningen har inneburit för både lärare och studenter. Många lärare har märkt att det  i längden inte fungerar att enbart överföra formerna för undervisning och examination på campus till en digital miljö, utan att det behövs särskilda anpassningar och nya pedagogiska grepp. Många studenter känner att deras studiesociala situation har försämrats och brottas med att upprätthålla motivationen. Men konsekvenserna av omställningen kan även sträcka sig längre än så: I vården talar man om en vårdskuld när en stor del av alla insatser inriktats mot att vårda Covid-patienter. Kan det på likande sätt ha byggts upp en undervisnings- och forskningsskuld när så stora delar av arbetsinsatserna inriktats på att få den digitala undervisningen att fungera?

Utgångspunkt för olika bidrag kan vara utbildning på samtliga nivåer, inklusive forskarutbildning, och bl.a. behandla olika undervisnings- och examinationsformer, som har påverkats av omställningen. Bidragen kan utgå från en särskild ämnesmiljö, men bör vara utformade så att framställningen är intressant för en läsekrets utanför det egna ämnet och innehåller iakttagelser och slutsatser av mer allmän relevans för högskolan. Bidragen kan också utgå från ett mer övergripande perspektiv på hur pandemin förändrat förutsättningarna för studier, det akademiska arbetet och högre utbildning i stort.

För att få texter som speglar den mångfald av perspektiv, som förenas inom högre utbildning, uppmuntrar redaktionen bidrag av både lärare, studenter, forskarstuderanden, pedagogiska ledare, pedagogiska utvecklare och forskare inom högre utbildning. Vi ser gärna en kollaboration där författare med olika roller, t.ex. lärare och studenter, skriver tillsammans.

Bidragen kan behandla ett brett spektrum av teman som exempelvis online-undervisningens didaktiska möjligheter och utmaningar (inklusive praktiska moment och examination), omställningens implikationer för pedagogiskt ledarskap och kollegialitet, studenternas studiesituation och möjligheter till aktiv medverkan i sin utbildning, strategier för pedagogisk utveckling och möjliga framtidsscenarios och deras konsekvenser.

Vi vill ha ditt bidrag senast 15 oktober 2021.