Att göra högre studier tillgängliga – ett lärarperspektiv

Abstract

Från politiskt håll finns idag en tydlig politisk intention att studenter med funktionshinder ska inkluderas i högskolornas och universitetens utbildningar. Denna artikel tar upp vad som hindrar respektive möjliggör att dessa politiska intentioner om tillgänglighet och mångfald implementeras i undervisningen. Analysen baseras på en fallstudie av en samhällsvetenskaplig institution vid ett svenskt lärosäte och frågeställningarna handlar om lärarna vill, förstår och kan implementera dessa intentioner. I studien framgår att även om det finns en tydlig vilja hos lärarna och den administrativa stödpersonalen att dessa studenter ska kunna delta i och tillgodogöra sig utbildningen, råder det ingen samsyn kring varför det är viktigt med en mångfald i studentpopulationen. Det pedagogiska stöd som finns tillgängligt för enskilda studenter anses vara värdefullt men inte särskilt flexibelt. Den mer generella anpassning lärarna gör av undervisningen beskrivs som viktig men tidskrävande. Förståelsen för studenters behov grundas mer på personliga erfarenheter hos lärarna än på en pedagogisk diskussion mellan kolleger på arbetsplatsen. Att göra anpassningar och delta i en pedagogisk diskussion tar tid och kräver prioriteringar. Här får undervisningen ofta stå tillbaka till förmån för den forskningsrelaterade verksamheten.

Hämtningsstatistik
Totala nedladdningar:
Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.
Publicerad
2020-11-06
Referera så här
Melander, S. (2020). Att göra högre studier tillgängliga – ett lärarperspektiv. Högre Utbildning, 10(2), 37-49. https://doi.org/10.23865/hu.v10.2290
Bidragsformer
Artiklar
Nyckelord
tillgänglighet, funktionshinder, grundutbildning, universitetslärare, pedagogiskt stöd, universell design för lärande, accessibility, undergraduate studies, university teacher, pedagogical support, universal design for learning