Mellan kulturkrig och byråkrati – om akademisk frihet och universitetslärares professionalitet

Abstract

Ett av de senaste årens mest uppmärksammade fenomen inom högre utbildning handlar om olika former av gränshållande kring potentiellt upprörande undervisningsinnehåll. Dessa konflikter har lett till intensiv mediabevakning och politisk mobilisering. Men bortom de mest uppmärksammade konflikterna finns återkommande och vardagliga situationer där frågor om exempelvis bild- och språkbruk utmanar studenter och lärare när de möts i undervisningen. Essän argumenterar för att det behövs fler och bättre samtal om sådana konflikter och spänningar. Men debatten bör präglas av en analytisk hållning som sätter undervisningsuppdraget i centrum. Syftet med essän är att erbjuda lärare analytiska ingångar till fördjupad reflektion genom att först problematisera begreppet akademisk frihet; därefter diskutera realiseringen av frihet och ansvarstagande inom ramen för specifika styrmekanismer; och slutligen lyfta fram reflexivitet och etik som centrala i utvecklingen av universitetslärares professionalitet.

ENGLISH ABSTRACT

Between culture wars and bureaucracy –on academic freedom and the professionalism
of university teachersOne of the most debated phenomena in higher education in recent years concerns various forms of controversies around potentially upsetting teaching content. Some conflicts have led to intense media coverage and political mobilization. But there are also everyday situations where questions about, for example, the use of images and language challenge students and teachers when they meet in teaching. The essay argues that conversations about such conflicts and tensions are needed but should be characterized by an analytical stance that puts the mission of higher education at the center. The purpose of the essay is to offer teachers analytical tools that facilitate reflection by first problematizing the concept of academic freedom; then discuss the realization of freedom and responsibility within the framework of specific governance mechanisms; and finally highlight reflexivity and ethics as central to the development of university teachers’ professionalism.