Uppsatsetik – om etisk problematik i studenters självständiga arbeten

Abstract

Studenternas självständiga arbeten på grund- och avancerad nivå kan inom vissa utbildningar innefatta studier av och med individer. Arbeten på denna nivå omfattas inte av forskningsetisk prövning. Det blir därför lärosätets, utbildningarnas och de enskilda handledarnas uppgift att förmedla ett forskningsetiskt förhållningssätt.

Den här artikeln fokuserar på samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar och bygger på en enkät till ett urval utbildningar; intervjuer, samtal och seminarier med erfarna handledare samt intervjuer med studenter. Därutöver har ett antal uppsatser granskats utifrån ett etiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen utgörs av forskningsetisk vägledning, principer och lagstiftning. Utifrån materialet och referensramen görs en kartläggning av de etiska frågeställningar som aktualiseras för studenter och handledare med avseende på insamling, analys och presentation av data och empiri. Artikeln problematiserar i vilken mån forskningsetisk vägledning är tillämplig och tillräcklig för studenters självständiga arbeten.

Resultatet visar att de intervjuade handledarna inte har en enhetlig inställning till vilka former av datainsamling studenterna bör få göra och att det finns en osäkerhet angående regler och beslutsordning kring detta. Framförallt aktualiseras detta i samband med studenternas val av informatörer och studerade grupper, bland annat vid studier av det som brukar benämnas svaga grupper. Det är dock viktigt att uppmärksamma att det är kombinationen av syfte, frågeställningar och metod som sammanvägt konstituerar den etiska känsligheten.